Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humaniora

Och priset går till….

I november 2022 fick vi på Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humaniora syn på en notis:

“Känner du en inspirerande ledare och/eller en bra förebild inom medicinska fakulteten?”

Frågan ställdes av Future Faculty. Future Faculty organiserar forskare med doktorsexamen som ännu inte har fått en permanent/fast anställning. Future Faculty strävar efter att förbättra förutsättningarna för unga forskare vid Medicinska fakulteten och att främja utvecklingen av transparanta karriärmöjligheter. Och så delar de ut utmärkelse till akademiska ledare vid medicinska fakulteten: The Minerva Award.

Vad gjorde vi, då? Vi nominerade Martin. Martin Garwicz, Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humanioras centrumföreståndare. Naturligtvis gjorde vi det, han uppfyller alla kriterier för utmärkelsen: han är en bra förebild, som föregår med gott exempel och höjer ribban för akademisk integritet. Han står också (upp) för akademiska värderingar Ärlighet, Tillit, Rättvisa, Respekt, Ansvar och Mod.

Efter en lång och grundlig nominerings- och granskningsprocess, bl a genomförd av en extern granskningskommitté, kan vi nu äntligen avslöja den glada nyheten: Martin Garwicz belönas med Minerva Leadership Award!

Future Faculty’s motivering lyder:

“Martin Garwicz is a remarkable and widely admired individual who excels as a leader, teacher, mentor, and colleague. He is appreciated for the openness and positive atmosphere he creates there, and the way he inspired others to do their best. His genuine commitment to fairness was reflected in treating diverse groups as equals and in making sure everyone at the table gets a say. Martin has successfully established a culture of openness and trans-faculty collaboration between researchers, earning the respect and trust of those around him. His embodiment of the core values promoted by the Minerva Leadership Award – honesty, trust, fairness, respect, responsibility, and courage – is truly remarkable.”

För oss är det här som att få en Oscar, fast bättre!

22/03/2023

Åsa Thormählen

Inlägget postades i

Medarbetare Organisation

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Alumner – en hittills outforskad kunskapskälla?

Sedan 2008 ingår medicinsk humaniora som valbar kurs på läkarprogrammet vid Lunds universitet och som kursmoment och seminarier på terminerna 4, 6, 8 och 9. I mitt tidigare arbetsliv minns jag hur svårt det var att få studenterna att fylla i kursvärderingar och när de gjorde det var de ofta korta, med fokus på vad som kunde göras bättre nästa gång (vilket i o f s är välkommet, men lite… ta-da…).

Med kursvärderingarna från läkarprogrammet mötte jag motsatsen. Långa fritexter, fylld med idel beröm för kursledarna och vad medicinsk humaniora betydde för dessa studenter, på väg ut i läkaryrkeslivet. Exempel på vad de skriver hittar ni här och här.

Vi skulle förstås bara kunna luta oss tillbaka och njuta. Varför ändra något som helt klart fungerar bra och fungerat bra under många år? Men. Föreställ dig det forskningsmaterial som dessa kursvärderingar utgör. Tillsammans med listorna över examensarbeten. Och den känslan studenterna uttryckte i dessa utvärderingar – känslan av djupare förståelse både för sig själva och för kollegor och patienter.

Håller det här i sig genom åren? Ska vi lägga till/ändra något i kursen för att bättre relatera med det vardags- och yrkesliv som läkare upplever?

Ett stort alumni-projekt startade hösten 2022 – för att vi vill hitta svaren på ovanstående frågor (och fler). Vem ska bättre berätta för oss än våra tidigare studenter? I skrivande stund landar ett frågeformulär i e-mail-in-boxar, snigel-postlådor och LinkedIn-messenger-lådor för hundratals tidigare läkarstudenter. Flera av våra medarbetare är engagerade i detta projekt, som vi hoppas även kommer att innehålla ett alumn-symposium i september 2023.

Om du vill veta mer om vårt alumni-projekt, kontakta Christopher.Mathieu@soc.lu.se

15/03/2023

Åsa Thormählen

Inlägget postades i

Projekt Studentutsagor

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Ökad synlighet – vad betyder det egentligen?

Jag har haft den stora förmånen att arbeta med kommunikation inom universitetsvärlden från och till under flera år. Ett ord som används ofta är ”synlighet”. En verksamhet ska få ökad synlighet genom att till exempel presenteras smakfullt på en hemsida eller att andra intressenter länkar till sagda verksamhet eller att verksamheten har en närvaro på sociala medier. Och sånt.

Precis som många andra verksamheter, har också Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humaniora krav på sig att ”öka synligheten”, det står tydligt i föreskrifterna och i verksamhetsplanen. Och vi vill faktiskt inget hellre, nu när vi har mycket vi vill visa upp och prata om. I verksamhetsplanen står det också att vi ska ta fram kommunikationsplan, så det är gjort (två gånger om, till och med).

Vad mer? Jo, vi startar en blogg, såklart. På svenska och engelska – för vi vill ju ha ökad synlighet internationellt också. Och så tar vi fram en trycksak – en sorts: ”Vad vi är och vad vi gör”- presentation. Och den blev supersnygg!

BRCHM_broschyr_2022_uppslag Ladda ner

Nu under vintern, så byggde jag webb. Två sprillans nya webbplatser har sett dagens ljus, med nya url-ar:

Svensk: https://www.medicinsk-humaniora.lu.se/
Engelsk: https://www.medical-humanities.lu.se/

Till webbplatserna finns kalendarium, så att vi äntligen kan lägga ut alla våra event på ett synligt sätt.

https://www.medicinsk-humaniora.lu.se/calendar
https://www.medical-humanities.lu.se/calendar

Jaha, kan vi sätta ”check” i den där ”ökad synlighet”-rutan nu? Mjae. Bara för att det finns läsvärda bloggar (!), snygga trycksaker, intresseväckande hemsidor och inbjudande kalendarier, så uppnås bara ökad synlighet om läsare faktiskt hittar dit och tipsar andra läsare. Bummer.

03/03/2023

Åsa Thormählen

Inlägget postades i

Verksamhet

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Gästbloggare Pia Dellson

Vi bjuder på ännu en gästblogg såhär i oxveckorna, denna gång från Pia Dellson, filmvetare, läkare och medarbetare vid Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humaniora.

Kan film hjälpa arbetsterapeutstudenter att tänka bredare om hälsa och ett meningsfullt liv vid funktionsnedsättning? Marianne Kylberg undervisar på arbetsterapeutprogrammet, och ville prova att använda medicinsk humaniora i undervisningen.

”Arbetsterapi handlar om att skapa förutsättningar för personer att vara aktiva och delaktiga i samhället. För oss arbetsterapeuter är hälsa något mer än bara frånvaro av sjukdom vilket vi diskuterar mycket kring med våra studenter redan från första terminen. När möjligheten att samverka med medicinsk humaniora dök upp funderade jag tillsammans med några lärare på arbetsterapeutprogrammet på hur ett undervisningsmoment skulle kunna läggas upp för att fördjupa studenternas perspektiv på hälsa. Vi bestämde oss för att utgå från filmen En oväntad vänskap”, berättar Marianne Kylberg.

Filmen handlar om en totalförlamad man som får en ny personlig assistent som tänker utanför den vanliga boxen. Tillsammans med Pia Dellson genomfördes ett pilotseminarium. Det blev många spännande diskussioner kring bemötande och hur exempelvis humor kan användas i samtal mellan professionella och patienter. Var går gränsen för att använda humor?

Reflektionerna handlade också om att en funktionsnedsättning inte alltid utgör hinder för att vara aktiv, utan att problemet många gånger uppstår i det sociala och kulturella sammanhanget man befinner sig i, dvs hur normer och värderingar påverkar vad vi tillåts göra och inte göra. Med stöd och uppfinningsrikedom skapas möjligheter att vara aktiv snarare än begränsad.

”Att se och diskutera film är ett spännande sätt att utforska känslor och upplevelser i mötet med patienter och deras liv. Jag har länge haft filmseminarier på läkarprogrammet, och det är kul att nu få möta studenter på andra professionsutbildningar och höra deras perspektiv”, säger Pia Dellson.

Med studenternas positiva återkoppling i ryggen planerar de nu för ett nytt seminarium senare i vår.

16/02/2023

Åsa Thormählen

Inlägget postades i

Medarbetare Verksamhet

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Gästbloggare Jonatan Wistrand

Det är hög tid att låta andras röster än mina höras här i bloggen. Under våren kommer ni att få läsa bloggar som är skrivna av medarbetarna vid Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humaniora. Först ut är Jonatan Wistrand, Ph.D och ST-läkare, som berättar om ett pågående samverkansprojekt. Han har skrivit bloggen i ett uppfriskande artikelformat. Väl bekomme.

Några ord på vägen – ett diktprojekt i vården

Bildkonsten har sin givna plats på våra svenska sjukhus. Men hur är det egentligen med diktkonsten? Just nu pågår arbetet inför en diktutställning vid Skånes universitetssjukhus i Lund.

Med start vår/sommar 2023 kommer dikter skrivna företrädesvis av patienter i psykiatrin ställas ut i psykiatriska klinikens lokaler på Baravägen 1 i Lund.

Det handlar om att se synliggöra sjukhuset som ett rum för erfarenheter och känslor. Ett rum för poesi.

“Sjukhusmiljön är inte bara en plats för medicinska utredningar och behandlingar utan också en plats där livserfarenheter tar form” säger Jonatan Wistrand, läkare och medarbetare vid BRCMH som leder arbetsgruppen.

Utgångspunkten i projektet är föreställningen om diktens outnyttjade potential.

“Dikten fungerar anmärkningsvärt väl i vår tidsålder där uppmärksamhetsspannet inte alltid är så långt men behovet av reflektion desto större”, fortsätter Jonatan Wistrand

Dikterna kommer finnas synliga i hissutrymmen, sjukhuskorridorer och trappsteg i psykiatrihuset. På patser där man passerar förbi.

“Vi vill verkligen att dikterna ska fungera som Några ord på vägen, både bokstavligt talat och på ett djupare plan. Formuleringar fångade i farten som öppnar upp för tankar kring vad sjukdom och sjukhusvistelse innebär”, säger Jonatan Wistrand.

Bakom projektet står Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humaniora i samverkan med Lunds kommun, Region Skåne, Sjukhusbibliotektet och Sjukhuskyrkan i Lund.

29/01/2023

Åsa Thormählen

Inlägget postades i

Medarbetare Projekt

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Våra medarbetare

Efter förra blogginläggets genomgång av de organisatoriska grundförutsättningarna, liksom vår organisatoriska och fysiska placering, kommer vi nu till det som alla verksamheter kallar ”sin viktigaste resurs”: Medarbetarna. I vår verksamhet råder det inget tvivel om att människorna är avgörande för… allt!

Underlaget till donationen 2020

Det är viktigt med långsiktighet, att forskare i olika skeden i karriären anställs, extern expertis ska knytas till centrumet och att starka, permanenta, band knyts till humanistisk/teologiska fakulteterna och samhällsvetenskapliga fakulteten bland annat genom s k forskningsutrymmen (del av anställning). I centrumets föreskrifter finns personalkostnaderna specificerade per år och där ser man också medicinska fakultetens ansenliga medfinansiering och vad det är tänkt att den ska gå till under årens lopp.

Verksamhetsplanen

Verksamhetsplanen blev faktiskt spikad utan att vi anställt en enda person, utom centrumledning och den administrativa centrumkoordinatorn. Det kändes konstigt i stunden. Alltså att ange den konkreta riktningen där det ännu inte finns medarbetare som kan genomföra – eller definiera – verksamheten. Men tack vare verksamhetsplanen fick vi klart för oss att vi behövde en palett av kompetenser för att komma i gång på rätt sätt. Dessa ”taktiska” insikter dokumenterade vi i en kompetensförsörjningsplan.

Konsekvenser, mervärden

Så i stället för att utlysa 1-2 anställningar inom ämnet medicinsk humaniora, att försätta oss i långa rekryteringsprocesser som riskerade att göra oss medarbetar-lösa i viktiga uppstartsår, fick vi styrelsens välsignelse att utlysa just forskarutrymmen: 20% av en anställning går vi in och betalar för ett antal forskare/kliniker inom HT, S och M samt inom Region Skåne. Sagt och gjort: Ett oerhört tight schema hade vi. Från kravprofil till anställning tog det endast två månader – det inkluderade bl a intervjuer med 36 personer. 11 av dessa personer anställde vi och vi möttes alla för första gången den 25.1 2022 – för nästan precis ett år sedan.

Mervärden vi sett och ser som följd av rekryteringarna? Vad ska jag säga… Stoff till hundra bloggar. Minst. Så småningom kommer medarbetare själva att blogga här. Stjärnuppställningen i sin helhet och deras egna utsagor om sitt första år vid Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humaniora finns här.

14/01/2023

Åsa Thormählen

Inlägget postades i

Medarbetare Verksamhet

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Organisatoriska former

Så, tillbaka till grundplanen för blogginläggen…

Det logiska är att börja med att berätta om organisationen och introducera er till var, organisatoriskt och geografiskt, ni kan hitta Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humaniora. Jag anar att ni egentligen vill veta mer om vad vi håller på med och med vem – det kommer…

Underlaget till donationen 2020:

Enligt BRCMHs föreskrifter ska centrumet ska vara organisatoriskt placerat vid Medicinska fakultetens institutioner, fysiskt placerat i Medicinska fakultetens lokaler i närheten av Medicinska fakultetskansliet (avsteg kan göras om BRCMHs styrelse och/eller Medicinska fakultetens lokalorganisation anser det).

Styrelsens ansvarar för centrumets akademiska utveckling. I detta ansvar ingår också att utvärdera verksamheten. En första utvärdering görs efter två år med fokus på organisation, ledningsfunktioner, bemanning och förutsättningar för vetenskaplig utveckling av centrumet.

Ledningen för BRCMH ansvarar för taktiska och operationella ställningstaganden.

Centrumledare ska komma från medicinsk fakultet, biträdande centrumledare ska komma från humanistisk, teologisk eller samhällsvetenskapliga fakulteterna.

En verksamhetsplan ska upprättas årligen och beslutas av styrelsen. Verksamhetsplanen ska ligga i linje med universitetets och medicinska fakultetens strategiska styrdokument.

Verksamhet

BRCMH ligger idag organisatoriskt under Institutionen för experimentell medicin (EMV). Centrumledningen träffar prefekten, Tomas Deierborg, och administrativ chef, Sofie Magnusson, minst en gång per termin. Vi får också stöd i såväl ekonomi- som HR-frågor (vad vi ska göra utan Nour Alhamidi, vår underbara ekonom som går vidare till annan anställning i februari vet vi faktiskt inte riktigt). Just nu är vi inhysta i två trivsamma rum på Biomedicinskt Centrum i Lund.

Ledamöter i BRCMHs styrelse speglar avsikterna i underlaget från 2020. Centrumledningen består i dagsläget av centrumledare Martin Garwicz och bitr centrumledare Katarina Bernhardsson. BRCMH har också knutit Anders Palm till sig som senior rådgivare och anställt mig som centrumkoordinator, en ”administrativ funktion”.

Under sommaren 2021 fastställdes vår verksamhetsplan, som har legat till grund för både ”content” och ”structure” vid Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humaniora.

Konsekvenser, mervärden, med mera

Att tillsätta en ny styrelse och en ny centrumledning under en pandemi där fysiska möten inte kunde genomföras hade tveklöst konsekvenser för uppstarten av centrumet. Zoom-möten i all ära, men vi saknade nog alla tid att gå på djupet i vissa frågor. Men det saknas inte engagemang, varken då eller nu! Under hösten har styrelsen bl a diskuterat formerna för utvärderingen.

De av er som ofta går upp (och ner) för Sölvegatan i Lund (del av Lunds Kunskapsstråk), så är byggandet av Forum Medicum ingen nyhet. Detta stora glas-och-stål-komplex ska stå klart under 2023 och BRCMH har fått sig tilldelat 5 arbetsplatser i öppet kontorslandskap + 2 kontor, precis intill bl a MedCUL, Medicinska fakultetens Centrum för Undervisning och Lärande. Vi ser verksamhetsmässiga synergier på kort och lång sikt och är, efter inplaceringsprocessen, helt övertygade om att vi får roligt tillsammans. Vi hade under lokalprocessens gång också mycket kontakt med medicinsk etik. Att samarbeta också med medicinsk etik ser vi fram emot – fastän vi inte kommer att hålla till i samma hus.

Verksamhetsplanen har verkligen visat sig vara en robust ”ledstång” att hålla sig i, inte enbart för centrumledningen utan också för våra medarbetare!

13/12/2022

Åsa Thormählen

Inlägget postades i

Organisation

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Professor Rita Charon

Rita Charon går över Parnassen. Photo: Anders Palm

Och det första jag gör i berättelsen om Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humaniora och vår verksamhet är att skapa en vågbrytare i flödet. Illustrativt för vår verksamhet? Ja, kanske det; strategier och verksamhetsplaner är alldeles nödvändiga för vår organisation – liksom värdefulla, (mer)värdeskapande, ”instick”.

I vår engelska blogg skriver jag om höstens möte(n) med professor Rita Charon och hur våra möten och samtal ledde fram till att vi nominerade henne till hedersdoktor vid medicinska fakulteten vid Lunds universitet. Och nu är det officiellt: I maj 2023 återkommer Rita Charon hit till Lund för att promoveras till hedersdoktor i Domkyrkan och för att (bland annat) ge oss (minst) en föreläsning till.

Läs gärna mer om henne och tankarna bakom Philip Sandblom’s prize lecture som hon höll den 4 oktober här: Sandblom prisföreläsning: Narrativ medicin bidrar till bättre möten mellan vårdande och vårdad | Medicinska fakulteten (lu.se)

Och så förstås bloggposterna i vår engelska blogg här och här.

Pressmeddelandet om hedersdoktoratet finns här

30/11/2022

Åsa Thormählen

Inlägget postades i

Verksamhet

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur det fortsatte

Nej, det är inte bara bloggläsare som undrar ”Vad ska ni göra med pengarna?!” De som någon gång har stått inför utmaningen att bygga ett helt nytt centrum vid ett anrikt universitet vet att det krävs ”mer än pengar” för att starta en verksamhet som ska vara framgångsrik över tid. Birgit Rausings stiftelse för medicinsk humaniora vet det också. Beslutet om donationen vilade därför på ett underlag, i vilket vision och organisation för centrumet skisseras, liksom en plan för genomförande. Tack vare detta underlag var det jämförelsevis smidigt att få föreskrifter på pränt, en styrelse och en centrumledning på plats och en första verksamhetsplan beslutad. Vad det stod i detta underlag, vårt ”Magna Carta”? Jag visste ni skulle fråga.

Kommande blogginlägg kommer att ta varje rubrik ur underlaget (grundidé), dess motsvarighet i verksamhetsplanen (genomförande) och vad vi hoppas ska ske (konsekvenser). Låter det torrt och trist? Jag kan försäkra er om motsatsen. Ni kommer nämligen att möta mängder av människor, som alla engagerar sig i Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humaniora. För det som ”vi gör med pengarna” handlar faktiskt just om människor – människor vi anställer, människor vi riktar oss till, människor som ingår i styrandet av centrumet, människor vi samarbetar med, människor vi inspirerar och inspireras av… Det är inte för inte som grundbulten i centrumet handlar om det mellanmänskliga mötet

29/11/2022

Åsa Thormählen

Inlägget postades i

Donationen Verksamhet

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur det började

Under tidigare blogginlägg har ni kunnat läsa om vad det är Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humaniora gör inom utbildning (läkarprogrammet) och hur det tagits emot av studenter genom tiderna. Varför valde vi att börja blogga om det och inte om vad Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humaniora egentligen är och hur centrumet uppstod?

Faktum är att det var just ”Medicin som humaniora” på läkarprogrammet som fick studenterna att se att humaniora är avgörande för att förstå andra perspektiv i mötet med patienter, anhöriga och på den egna yrkesrollen (och den egna identiteten), det vill säga avgörande i mötet mellan vårdad och vårdande. Men också vår donator, Birgit Rausing, såg det.

2017 erhöll Medicinska fakulteten ett rejält startkapital för att kunna fortsätta med den omtyckta kursverksamheten på läkarprogrammet. Och så, hösten 2020, mitt i pandemiskt mörker, meddelades det att 76 miljoner kronor doneras från Birgit Rausing stiftelse för medicinsk humaniora till Lunds universitet. Gåvan blev ett generöst startkapital till ett nytt kunskapscentrum med uppgift att utveckla och profilera medicinsk humaniora inom utbildning, forskning och samverkan, inom och utanför Lunds universitet.

I en intervju har Birgit Rausing beskrivit sina tankar:

”Inspirerad av den verksamhet som har initierats och utvecklats av litteraturprofessor Anders Palm har jag länge närt en önskan om att framhäva humanioras betydelse inom vården. Nu mer än tidigare har många insett hur viktigt det är att förstå sambandet mellan humaniora och medicinsk vetenskap och praktik och därmed kunna synliggöra dess samhällsnytta. Genom bildandet av en stiftelse med syfte att stödja detta kunskapscentrum önskar jag att vi kan visa på den roll humaniora har att spela för att man skall se hela människan i mötet och bemötandet i vården.”

16/11/2022

Åsa Thormählen

Inlägget postades i

Donationen

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

”En jättefin avslutning på 5,5 års studier. Jag är supernöjd och kommer rekommendera den till alla med något som helst intresse för läkaryrkets mer humanistiska sidor.”

Studenterna kliver ut i ett arbetsliv, och påbörjar sin karriär i en värld där värderingsbegrepp som ”Personcentrerad vård”, ”Jämlik vård”, ”Livslångt lärande”, ”Hållbart arbetsliv” pockar på uppmärksamhet. Studenter som läst Medicin som humaniora möter inte dessa värderingsbegrepp för första gången, inte heller begreppens faktiska innebörd i praktiken. Läs själva.

”Jag tror jag kommer ha användning av denna kursen under stor del av min karriär både pga de vi lärt oss/fått insikt i men också eftersom den väckte ett intresse som legat vilande länge. – – -Man fick mycket tankar om vilken läkare man vill bli, hur man bemöter människor bra. Och att inte bara se patienterna som diagnoser som det lätt blir när man ska pränta in alla symptom, läkemedel och diagnoser man kan på kort tid. Denna kursen kan man verkligen fokusera på patienten som människa. och läkaren som människa!”

”Fantastisk kurs. Mest engagerade kursledningen på hela utbildningen, som satt ihop ett program av främst litteratur och seminarier som är oerhört genomtänkt och som med säkerhet leder till eftertanke rörande det mesta som rör läkaryrket samt livet i stort.”

”Helt fantastisk kurs. Utan tvekan en av de bästa kurserna på hela läkarprogrammet. Efter att ha gått denna kursen känner jag mig mer ”well-rounded” som framtida läkare och jag ser verkligen fram emot, mer än någonsin att arbeta som läkare, efter att ha gått den här kursen. Stort tack!”

”Jag är verkligen positivt överraskad! Jag har lärt mig väldigt mycket som annars är svårt att sätta ord på. Jag önskar att man hade haft mer av denna typen av undervisning under hela läkarprogrammet. För mig var det första gången jag kände att jag verkligen hade möjlighet att reflektera över situationer jag varit med om under utbildningen. Jag tror att denna kursen kommer att hjälpa mig att bli tryggare i min yrkesroll och även en bättre läkare. Känner mig mycket tacksam över att jag har fått ta del av kursen.”

”Det var en fantastisk kurs att avsluta läkarprogrammet med och den överträffade mina förväntningar med råge. Jag har lärt mig mycket som jag inte tror att jag kommer att få lära mig under min fortsatta karriär samtidigt som jag har fått hjälpt att hitta tillbaka till lösningen och min mer kreativa sida. Tack!”

”Bästa kursen jag har tagit. – – – Det är mycket med mötet med patienter som kan kännas svårt. Att försöka sätta sig in i patientperspektiv med hjälp av litteratur bland annat kommer jag att försöka upprätthålla även efter denna kurs.”

06/11/2022

Åsa Thormählen

Inlägget postades i

Studentutsagor

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

”Det enda dåliga med denna kurs är att den är över!”

Många av kollegorna vid andra svenska lärosäten låter oss ofta veta att vi varit ”tidigt ute”. Det är sant. Vi har hållit på med medicin som humaniora på läkarprogrammet i cirka 15 år; det finns läkarprogram i Sverige som inte ens har börjat. Så – vi är väl nöjda då? Icke. Vår högsta önskan vore förstås att den valbara kursen blev obligatorisk för alla läkarstudenter, att vi kunde erbjuda motsvarande kurser för sjuksköterskor, arbetsterapeuter, barnmorskor, logopeder, psykologer… ja, ni fattar, också.

Jag hör ansvariga för professionsutbildningarna ända hit: Och hur hade ni tänkt er att vi skulle få till mer och/eller ett obligatorium? Med så mycket annat viktigt som ska in i utbildningen, t ex ”patientnära vård”, ”jämlik vård”…

Jo, mer medicin som humaniora. Och obligatoriskt. Inte för att vi vill (fast det vill vi), utan för att det behövs. Jag låter studenterna komma till tals i ärendet. De säger så här:

”Ja, ja, ja! Jag tycker att alla studenter på termin 11 borde ha gått den här kursen. Tycker att den ska bli obligatorisk.”

”Hade helst av allt haft en strimma genom hela programmet. Utan tvekan. Tycker att vi flera gånger har sagt “det här skulle man ju velat diskutera på termin X, Y, Z”.”

”Jag tycker att det är ett oerhört viktigt inslag i utbildning och något som egentligen varje läkarstudent borde ha på sitt curriculum. Man lär sig saker och uppfattar perspektiv från konst, litteratur och film som man inte nödvändigtvis hade uppfattat annars under utbildningens gång. Jag tycker att det är bra att vi har en sådan kurs i slutet av utbildningen då vi har samlat ihop all medicinsk kunskap som vi kan (under en läkarutbildning) och sedan anknyta detta till det som tas upp i Medicin som humaniora. Det hade dock inte varit fel med att ta upp liknande inslag tidigare i läkarutbildningen så att man, ganska tidigt under utbildningen, får upp ögonen för saker (som också är viktiga att känna till som läkare, utöver det medicinska) ännu tidigare än precis innan examen.”

”Jag tycker medicinsk humaniora borde vara ett mycket större inslag under utbildningen.”

”Ja, det är bra att ha denna typ av kurs på programmet, tror det skulle vara en fördel för de flesta läkarstudenterna. Tänker att man skulle kunna ha lite mer av det de tidigare terminerna också.”

”Ja, fler sådana moment och tidigt i utbildningen. Att få reflektera kring litteratur tidigt tror jag hade gjort enormt mycket för självbilden som läkarstudent.”

”En av fördelarna med den här kursen är att den är så lång så att man får sjunka in i ämnet och får möjlighet att reflektera och faktiskt ta med sig något. Ett kortare inslag skulle kunna vara givande, bara det inte blir ännu ett måste som känns inlagt i schemat “för sakens skull”.

27/10/2022

Åsa Thormählen

Inlägget postades i

Studentutsagor

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar