Språket ett av de viktigaste arbetsverktygen för många yrkesgrupper i vården: Det är till exempel genom språket den professionella får kunskap om symtom eller lidande.
Normer och förväntningar på hur man säger något och vad som ens kan uttryckas i olika situationer varierar mellan kulturer och grupper. I vården kan sådana skillnader få konsekvenser för vilka utredningar som görs och för de beslut som tas om fortsatt behandling. Men trots att vi vet detta, saknas ofta ett språkligt perspektiv i utbildningar inom vården.
För att öka medvetenheten om språkets betydelse har vi utvecklat ett kursmoment som dels introducerar studenterna till forskning om samtal, dels ger dem möjligheten att träna sin förmåga att se vad som händer i samtalet. Under våren 2023 har vi testat detta moment under Psykologprogrammets första termin.
Vårt undervisningsmoment inspirerades av CARM (Conversation Analysis Role Play Method), en samtalsanalytisk metod för att träna professionellas samtalskompetens och språkliga medvetenhet. Metoden bygger på samtalsanalytisk forskning om vad som kan utgöra problem i samtal och hur dessa kan övervinnas. Tanken är att den typ av professionella samtal som tränas först beforskas i praktiken; sedan utgår man i träningsmomentet ifrån inspelade autentiska samtal.
Workshoppen förbereddes och planerades av två medarbetare vid Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humaniora: en språkvetare (Anna W Gustafsson) och en psykolog och tillika kursansvarig lärare (Elinor Schad). Av etiska och kostnadsmässiga skäl fick vi istället för ett inspelat autentiskt samtal använda en utbildningsfilm. Det är inte idealiskt – men visade sig fungera bra. Inför workshoppen delades filmen upp i nio klipp. Ytterligare fyra medarbetare vid Birgit Rausing Centrum för Medicinsk HUmaniora, anlitades som samtalsledare och deltog i förberedelserna.
Själva kursmomentet startade med en inledande föreläsning som gav studenterna en uppsättning begrepp inför workshoppen och en grundförståelse av samtal som språklig praktik.
På eftermiddagen genomfördes workshoppen i grupper. Den valda filmen närstuderades och diskuterades ett klipp i taget enligt en procedur som bidrar till att så många iakttagelser som möjligt kommer upp till diskussion. I slutet fanns tid för en mer allmän diskussion.
När studenterna i efterhand fick reflektera över dagen i en enkät konstaterade de att föreläsningen var inspirerande och givande, och att den fungerade som ögonöppnare och tankeställare. Framför allt tog de upp sådant som förväntningar på hur samtalet fortsätter (så kallade prefererade och disprefererade svar), kulturkrockar, skillnader mellan olika typer av samtal och inte minst: det att få begrepp för sådant de enbart intuitivt förstått tidigare.
Eftermiddagens workshop sågs som lärorik, motiverande och spännande. Många tog upp vikten av gruppen som resurs liksom att träna på att se saker i olika perspektiv. Flera studenter betonade att workshoppen visade vikten av lyhördhet för språkbruket; medvetandegörande och utvecklande var återkommande ord i reflexionerna.
För oss som deltog som lärare och samtalsledare är det uppenbart att det ger en teoretisk förankring till något som annars ofta lärs ut som en praktisk och teknikorienterad förmåga. Momentet har potential att skapa en större medvetenhet om kommunikativa val i ett professionellt samtal. Och inte minst fungerar det som ett upplevelsebaserat lärande som uppskattas av både studenter och medverkande samtalsledare!
Tar man språkets centrala roll för det mellanmänskliga mötet på allvar, dvs. språkets centrala roll för yrkespraktiken, så behöver man göra plats för den här typen av språkligt inriktade moment i professionsutbildningar. Vårt moment gjordes som en pilot bekostad av BRCMH, och vi gör gärna fler sådana piloter på andra professionsutbildningar! Är du intresserad: hör av dig till oss på BRCMH. Vi bollar gärna tankar och idéer. Det går också att få ta del av en utförligare rapport om vårt pilotmoment.
Anna W Gustafsson, språkvetare och medarbetare i BRCMH