Visa rutor

Intro

Lunds universitet har under ett drygt decennium erbjudit kursen ”Medicin som humaniora” på läkarprogrammet. Under 2022 har jag roat mig med att läsa igenom kursvärderingar för att få en uppfattning om vad läkarstudenterna sagt om kursen. Och jag blev… mållös.

Vi är många som vet (ja, vet) att medicinsk humaniora inte är något ”touchy-feely-nice-to-have”, i undervisningen. Och fler behöver också veta det: Framtida läkarstudenter, studenter inom andra medicinska yrkesutbildningar, programnämnder och programansvariga, studievägledare för professionsutbildningarna, beslutsfattande (och resursfördelande) styrelser – för att nämna några. Parallellt med att bjuda in oss till olika möten och nätverka allt vi orkar, tänkte vi därför ta hjälp av studenternas egna röster i ett par blogginlägg framöver.

Ni som tänker: ”Fast vi vill veta mer om ert centrum. Om forskning. Om samverkansinitiativ. Om vilka ni är i er omvärld. Och hur vården kan gagnas av medicinsk humaniora” – ja, ni ska också få ert; det kommer blogginlägg på dessa ämnen också. Men läs det som studenterna – som nu är läkare – säger ni också. För hur det än är, visar deras ord vad som just nu är kärnan i Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humaniora. Orden visar på framtida forskningsfält och på varför samverkan i interdisciplinära miljöer är avgörande, både för universitet och för vården.

Och kan ni inte hålla er utan vill läsa mer redan nu? Start | Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humaniora (lu.se)

Inlägget postades i

Studentutsagor

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Lästips!

Det ryktas om att solen och vårvärmen äntligen är på väg. Träden längs med Kunskapsstråket i Lund – alias Sölvegatan – står redo att slå ut i blom. Vilken dag som helst nu. Och jag anar att bloggläsarna satsar på att tillbringa kommande helger och röda dagar med att ta hand om trädgårdar eller få i ordning båtar eller så. Jag vet vad jag kommer att göra. Jag kommer att fortsätta att läsa Sjuk doktor: Tio läkare berättar (Red: Jonathan Wistrand, förord av PC Jersild, Fri tanke förlag). Det är alltså den fantastiske Jonatan Wistrand som, förutom att forska och jobba som ST-läkare, ansvara för uppdragsutbildning kurser för andra ST-läkare och bidra till verkligt meningsfylld samverkan, också varit redaktör för den här läsvärda boken.

Den har redan uppmärksammats – av Läkartidningen, av Sveriges Radio och nu senast på Medicinska fakultetens internwebb.

Inlägget postades i

I medierna Medarbetare

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Professor Simon Kitto på besök

När man arbetar interdisciplinärt ”på riktigt”, måste man ibland djupdyka ner i begrepp, definitioner, modeller, metoder och forskningstraditioner man annars inte jobbar med eller i. ”Olika perspektiv, olika aspekter, olika ansatspunkter” är vardagsmat vid våra team-möten och diskussionerna blir alltid otroligt givande. Samarbetet mellan olika vetenskapliga discipliner har fungerat utmärkt hos oss, delvis på att vi har de medarbetarna vi har (lyhörda, nyfikna, prestigelösa och vansinnigt smarta), delvis för att vi inte ryggar när det blir svårt eller när vi inte fattar. Vi har gott självförtroende här på Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humaniora, inte tu tal om saken. Det är då vi kallar in någon utifrån för en ”reality check”. Javisst, vi har ju höstens utvärdering av centrumet att titta på – den gav oss värdefulla rekommendationer och perspektiv som vi redan börjat omsätta. Men vi ville ha en annan ”kritisk väns ögon” på oss.

Professor Simon Kitto (i vanliga fall professor vid universiteten i Ottowa och Toronto, Kanada, just nu gästprofessor vid NTU, Shanghai, Kina) skulle ändå vara i Finland ett tag, så vi beslöt oss för att ta hit honom till Lund. Under tre dagar med fullt program träffade han medarbetare vid BRCMH, affilierade forskare till BRCMH och representanter från MedCUL (Medicinska fakultetens Centrum för Undervisning och Lärande) och fick komma med feed-back och goda råd. Vi fick också tillfälle att tanka av honom de trender han ser i omvärlden som kan vara av intresse för medicinsk humaniora i Sverige och han delade också generöst med sig av upparbetade nätverk vi kan ha nytta av.

Läs mer om Simon Kitto i en konferens-presentation från 2023 (på engelska, öppnas i nytt fönster)

Simon var rätt tagen av att dagarna var så fullmatade, men uttryckte uppskattning både för innehållet i det vi gör och för vår ”centrummodell”. Han, liksom vi, ser ju också en potential för utökat samarbete med MedCUL!

Läs mer om MedCULs uppdrag och verksamhet på deras webbsidor (öppnas i nytt fönster)

Inlägget postades i

Organisation Projekt

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Premiär för Film@Forum

Vi har haft en intensiv vårvinter här på Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humaniora. Ni som jobbar inom akademin kan säkert gissa varför. Precis. Ansökningstider. Trots att vi har en sådan generös donation från Birgit Rausing Stiftelse för Medicinsk Humaniora och en ambitiös medfinansiering från medicinska fakulteten, så behöver vi tillskott av externa medel för att bedriva alla de forskningsprojekt vi vill. Det är vardagen vid ett universitet i Sverige, det är vardag också för oss.

Extra härligt är det när beskedet om att ens ansökan kommit in åtföljs av något helt annat. Bio!

Den 5 mars kl. 17 är vi för första gången värdar för medicinska fakultetens enda (?) filmklubb: Film@Forum – förstås i nya fina Forum Medicum. Nu kommer såväl trappan som den stora bildskärmen i Forums foajé till nytta. Vi kommer att visa ”The Children Act” och sedan hålla i ett efterföljande samtal med inbjudna gäster. Då avhandlas frågor om barns självbestämmande i sjukvården, om ställföreträdarskap och somatisk tvångsvård och om möjligheterna att tacka nej till livsavgörande behandling.

Initiativtagare är Lars Hagander, Professor i barnkirurgi och folkhälsa och medarbetare vid BRCMH. Medverkar gör också Pia Dellson, läkare, poet och filmvetare och Elisabet Björklund, docent i filmvetenskap – båda också värderade medarbetare vid BRCMH.

Läs mer om de andra talarna under kvällen, om filmen, om hur du anmäler dig, och om att du behöver ta med dig en kudde att sitta på här: Film@Forum: The Children Act | Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humaniora (lu.se)

Enligt uppgift har Film Forum redan blivit en ”snackis” vid medicinska fakulteten – och jag gör en kvalificerad gissning att det inte beror på att vi bjuder på popcorn…
Läs den trevliga artikeln på dagens Intramed (kudos Sofia B Liljedahl): Filmklubbsstart: Världspremiär på storskärm & popcorn, 5 mars i Trappan | Intramed

Inlägget postades i

Event Medarbetare Projekt

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Ljuset kommer!

Visst gläds man åt varje ny ljusminut så här års? Här kommer ytterligare förstärkning vad gäller ljusglimtar; en veritabel kavalkad av medicinsk humaniora (för att gottgöra er för en rätt lång paus i bloggandet). Håll till godo!

Den 5 mars kl. 17 (kom lite innan!), i Forum Medicums foajé (Sölvegatan 19), är Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humaniora värdar för Film at Forum. Vi visar filmen ”The Children Act” och modererar ett samtal med speciellt inbjudna gäster direkt efter filmen. Fritt inträde! Läs mer om eventet och anmäl er snarast möjligt: Film@Forum: The Children Act | Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humaniora (lu.se)

Den 13 mars kl. 18.00, Locus Medicus, Tunavägen 5, är det boksläppsdags (fritt inträde, ingen anmälan)! Specialistläkaren Jonatan Wistrand, verksam vid Enheten för Medicinens Historia och Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humaniora, är bokredaktör för boken: ”Sjuk doktor – tio läkare berättar” Vid boksläppet modererar Jonatan ett författarsamtal om att vara både läkare och patient.

Jubileumssymposium: Johan Jacob Döbelius 350 år äger rum den 25 mars kl. 10.15-16.00, Fernströmssalen, Forum Medicum, Sölvegatan 19. För 350 år sedan föddes Johan Jacob Döbelius, adl. von Döbeln, som kom att bli en av de tongivande professorerna vid Lunds universitet i början av 1700-talet, känd bland annat för grundandet av Ramlösa hälsobrunn. Välkommen till en heldag med en rad föreläsningar om Döbelius och hans tid, om hans verksamhet som medicinprofessor, rektor och brunnsläkare och om tysk-svenska vetenskapliga kontakter. Symposiet arrangeras av Fritt inträde, ingen anmälan! Läs mer om symposiet och se hela programmet: Jubileumssymposium: Johan Jacob Döbelius 350 år | Lunds universitet

Den 4 april kl. 15.30 – 17.00 är det äntligen dags för ett nytt “Afternoon Tea” med Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humaniora. Denna gång är temat: Hur kan medicinsk humaniora berika utbildningsmoment om etik och vaccintvekan? och medverkar gör våra medarbetare Anna Tunlid, Mia-Marie Hammarlin och Pia Dellson. Plats: Rum: Utsikten, 16 våningen i Forum Medicum, Sölvegatan 19. Läs mer och anmäl er snarast möjligt: Afternoon tea med Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humaniora | Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humaniora (lu.se)

Den 25-26 april är det dags för ännu ett symposium. Från lunch till lunch diskuteras resultat från ett projekt som fått ge namn åt hela symposiet: Why do we choose the internet instead of the doctor next door? Symposiet riktar sig till akademisk personal samt anställda inom hälso-och sjukvård. Arrangörer är Forskningsnoden för medicinsk humaniora och Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humaniora.Läs hela programmet och registrera er:Why do we choose the internet instead of the doctor next door? | Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humaniora (lu.se)

Den 8 maj kl. 13:15 till 15:00, Rum: Utsikten, 16 våningen i Forum Medicum, Sölvegatan 19, är ni välkomna till ett seminarium om autismens historia i Sverige:  Ett liv vid sidan av alla andras liv – behov och erfarenheter av stöd och insatser till föräldrar till barn med autism, 1977 – 2015
Seminariet samarrangeras av Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humaniora och Centrum för kunskapshistoria (LUCK). Fritt inträde – ingen föranmälan krävs. Läs mer om innehållet och inbjudna gäster: Ett liv vid sidan av alla andras liv | Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humaniora (lu.se)

Inlägget postades i

Event Verksamhet

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kom julen extra tidigt i år?

Inte mindre än fem av våra medarbetare har fått fina priser under senhösten – allihop med fantastiska motiveringar som lyfter deras respektive gärningar inom medicinsk humaniora. Stoltheten vet faktiskt inga gränser. Vi inleder med tre pris till tre humanister vid Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humaniora

Katarina Bernhardsson tilldelas Kungliga Humanistiska Vetenskapssamfundet i Lunds jubileumspris 2023. Katarina Bernhardsson är docent i litteraturvetenskap och lektor i medicinsk humaniora, verksam vid SOL-centrum (HT-fakulteterna) och vid Birgit Rausing Centrum för medicinsk humaniora (Medicinska fakulteten), där hon också är biträdande centrumledare.

Hennes forskning rör bland annat litterära och självbiografiska sjukdomsberättelser, metoden shared reading och litteraturläsning inom professionsutbildningar, och som handledare och lärare är hon verksam på både medicinsk och humanistisk fakultet.

Kungliga Humanistiska Vetenskapssamfundets jubileumspris inrättades 2018 i samband med att Samfundet firade sitt 100-årsjubileum. Samfundet vill gärna premiera och stimulera framför allt yngre vetenskapsidkare, särskilt på docentnivå. Pristagaren skall i bästa mening motsvara kravet om en ”helgjuten och allsidig akademiker”.

Katarina Bernhardsson får priset för en mångsidig akademisk verksamhet och för ett stort engagemang i uppbyggandet av ämnet medicinsk humaniora vid Lunds universitet.

Einar Hansens forskningsfond belönar Anna W Gustafsson med det svenska forskningspriset för forskning på språkbruk i olika samhälleliga sammanhang. Anna W Gustafsson är docent i svenska, verksam vid SOL-centrum (HT-fakulteterna) och vid Birgit Rausing Centrum för medicinsk humaniora (Medicinska fakulteten) vid Lunds universitet.

Anna W Gustafsson undersöker språkbruk som rör social, politisk och samhällelig diskurs samt språkbruk i vården. Hon har till exempel forskat om metaforer i palliativ cancervård och högerpopulistisk diskurs i sociala medier. Gustafsson väver samman sin forskning med grundutbildningen på ett föredömligt sätt, samtidigt som hon interagerar med andra ämnen och med offentligheten.

Anna W Gustafsson får priset för sin nydanande forskning inom nordistiken i spänningsfältet mellan medicinsk humaniora och politisk diskursanalys.

Hainska priset/Stipendiat i Inga och John Hain Stiftelse för Vetenskaplig Humanistisk Forskning ges till Elisabet Björklund. Elisabet Björklund är lektor och docent i filmvetenskap verksam vid SOL-centrum (HT-fakulteterna) och Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humaniora (Medicinska fakulteten), Lunds universitet.

Elisabet Björklunds forskning fokuserar på hur sexualitet och reproduktion framställs i film och tv och hur detta hänger ihop med olika historiska sammanhang och förändringar. I sin avhandling undersökte hon sexualupplysningsfilmens historia i Sverige fram till 1970-talet och senare har hon bland annat intresserat sig för den svenska filmen under den så kallade sexuella revolutionen och representationer av hiv och aids, vilket har resulterat i antologierna Swedish Cinema and the Sexual Revolution: Critical Essays (2016) och A Visual History of HIV/AIDS: Exploring the Face of AIDS Film Archive (2019), båda tillsammans med Mariah Larsson.

Under senare år har Elisabet Björklunds forskning alltmer närmat sig fältet medicinsk humaniora och kommit att kretsa kring hur graviditet, abort och barnafödande representeras i film och andra visuella medier. I ett pågående forskningsprojekt undersöker hon exempelvis vilken roll tv som ett nytt medium spelade för diskussionerna kring abort, fosterskador och förlossningsvården i 1950-, 1960- och 1970-talets Sverige.

Inlägget postades i

Medarbetare

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Gästbloggare Katarina Bernhardsson

Ibland när vi sitter och resonerar om vad vi ska presentera i något sammanhang och hur, så brukar jag säga till min kollega Katarina Bernhardsson, docent i litteraturvetenskap, universitetslektor i medicinsk humaniora och bitr. centrumledare vid Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humaniora: ”Kan inte du bara göra din ”grej”, då blir det bra!”. Alla vid centrumet förstår numera precis vad jag menar med det eftersom vi alla upplevt henne ”in action”. Det… händer något … i ett rum när Katarina gör sina övningar (oj, det låter som något gymnastiskt!) – oavsett hur många eller vilka som sitter i det där rummet. Jag bad henne sammanfatta vad detta något egentligen är.

Professionell kompetens och personlig utveckling genom litteratur och skrivande

Våra mest efterfrågade kurser och kursmoment, inom och utanför universitetsvärlden, är de som vi samlar under begreppet ”narrativ medicin”. I en pressad studie- eller yrkessituation är det svårt att hitta tiden för reflektion och det är inte alltid lätt att hitta sätt att föra prestationslösa samtal. Att gemensamt ta sig an och kanske kombinera det med att skriva själv kan bidra till såväl professionell- som personlig utveckling. Det gemensamma ”delandet” – lyssnandet och uppmärksamheten, responsen och samtalet – är nyckeln.

Berättelsen i centrum…
Berättelsen är grunden för mycken kommunikation, i allmänhet likaväl som inom hälso- och sjukvård. I berättelsen kan vi möta olika perspektiv, fördjupa förståelsen för andra människor, ifrågasätta saker vi annars tar för givna, reflektera över såväl patienter/klienter som oss själva och kolleger. Hur något är berättat är avgörande för hur vi förstår.

… och samtalet om den
I kursmomenten får studenter/deltagare öva på att tolka och analysera, på att sätta berättelser i relation till sina egna erfarenheter och också öva på den egna formuleringsförmågan. I samtalen där deltagarnas inspel bryts mot varandra och bygger vidare på varandra uppstår något mer än det skulle göra i enskild läsning. I samtalet om berättelsen ökar medvetenhet om språk, ordval, perspektiv och kontexter i professionella likaväl som personliga sammanhang.

Hur går det till?
De olika momenten kan antingen hållas var för sig eller kombineras, de kan göras på ett särskilt tema eller vara processorienterade. Vi kan hålla enstaka seminarier inom ramen för befintliga möten/undervisningsmoment, i syfte att fokusera på de viktiga samtalen. Vi har också erfarenhet av ett flöde av återkommande träffar som kan bygga upp ett mer långsiktigt gemensamt samtal. Metoderna har också visat sig vara värdefulla när man vill uppnå fungerande interprofessionella team, såväl i studentgrupper som i yrkeslivet.

Litteratursamtal
Deltagarna diskuterar litteratur som lästs i förväg. Vi väljer alltid litteratur som vi tror bildar en bra grund för samtal för den aktuella gruppen, ibland kring ett särskilt tema.

Shared Reading
Metoden shared reading innebär att ingen litteratur läses i förväg, utan gruppen läser tillsammans på plats, oftast noveller och poesi. Kursansvarig (läsledare) högläser samtidigt som alla också har texten framför sig. Med stopp inlagda under läsningens gång ges utrymme till diskussion. I dessa diskussioner blir det extra tydligt hur olika personer tolkar texten, berättelsen, och hur gruppen förhåller sig till olika tolkningar.

Kreativt och reflekterande skrivande
På ett prestationslöst sätt görs korta skrivövningar som deltagarna sedan delar med varandra, i gruppen eller i mindre grupper. Genom att skriva, dela, lyssna och ge respons möts deltagarna i en typ av reflekterande samtal som det inte alltid finns så mycket utrymme för i en pressad arbets-/studiesituation.

Vad säger studenterna?
Under 15 år har vi samlat in utvärderingar från läkarstudenter. Vi har samlat några uttalanden på vår blogg (här, här, här och här) – ett litet urval kommer här:

”Jag valde kursen också för att få ett annat perspektiv på medicin än den kalla, konkreta medicinska fakta som man fick från böcker och föreläsningar.”

”… jag uppskattade den möjlighet den skulle ge till reflektion och eftertanke kring olika aspekter av vårt yrke, något jag känt att jag saknat och behövt.”

”Få andra kurser … uppmanar studenten att faktiskt TÄNKA SJÄLV.”

Vill du veta mer om våra moment? Kontakta gärna Katarina.Bernhardsson@litt.lu.se

Inlägget postades i

Utbildning Verksamhet

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Ny utbildning för ST-läkare, en kurs “of the people, by the people, for the people”

Vi har tidigare berättat om utbildningsinsatser för studenter på olika professionsutbildningar vid Lunds universitet. Men vi jobbar faktiskt också med utbildningssatsningar för nu yrkesverksamma inom vården också. Senast i raden av dessa insatser är en hel kurs, som riktar sig till ST-läkare.

ST-läkare behöver tillgodogöra sig olika typer av kompetensutveckling inom ramen för sin utbildning och de är måna om att den kompetensutveckling de genomgår motsvarar de mål som Socialstyrelsen fastslagit. Ett sådant (del)mål som alla ST-läkare berörs av, oavsett specialitet, beskrivs såhär:

Delmål a2: Etik, mångfald och jämlikhet. Den specialistkompetenta läkaren ska

uppvisa kunskap om innebörden av medicinsk-etiska principer samt kunna identifiera etiska problem och analysera dessa på ett strukturerat sätt

kunna hantera värdekonflikter i det dagliga arbetet

kunna bemöta människor som individer och med respekt oberoende av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder

En av våra medarbetare vid Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humaniora, Jonatan Wistrand, framförde redan hösten 2021 att han tyckte att det fanns för få kurser för ST-läkarna att gå som just uppfyllde detta delmål. Och han visste vad han talade om, eftersom han själv just höll på med sin specialisttjänstgöring. Det som framförallt saknades var kurser där universitetsanknutna forskare från olika discipliner samverkade med vårdpersonal – en viktig kombination för att få till både klinisk förankring och akademisk höjd.

Jonatan började alltså förankra idén om en kurs med solid vetenskaplig grund med autentiska exempel från vården. Och han fick snabbt flera ST-studierektorer i Region Skåne med på båten. Kanske de helst vill lägga kompetensutvecklingsmedel på en utbildning som är framtagen vid Lunds universitet, av forskare och läkare, med forskare och läkare och för läkare? Det är i alla fall min gissning.

Kursansvarige Jonatan ”förpackade” kursinnehållet och tog med flera andra medarbetare som lärare: idé- och lärdomshistorikern Anna Tunlid, litteraturvetaren Katarina Bernhardsson, läkaren och poeten Pia Dellson och filmvetaren Elisabeth Björklund.

Är det bara att köra nu då? Knappast. Det är en sak att ha en riktigt bra kurs, men om ingen hittar den på någon hemsida eller kan anmäla sig till den, då är den inte en framgång precis. Tack vare medicinska fakultetens uppdragsutbildningsenhet fick kursen sin praktiska (vita?) rock: Budget, hemsida, schema, anmälningsinformation, lokaler, förtäring, texter till nyhetsbrev – allt föll på plats: Kurs för ST-läkare: Etik, mångfald och jämlikhet | Medicinska fakulteten (lu.se)

Häromdagen var sista svarsdatum och vi har hela 21 anmälda – fler än vad vi kunde förvänta oss som ”ny utbildningsleverantör”. Vi både hoppas och tror att denna kurs kommer att kunna ges till fler. Personligen drömmer jag om att göra den också digital, så att även andra regioner i Sverige kan erbjuda sina ST-läkare den så småningom.

Inlägget postades i

Medarbetare Verksamhet

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

15-årsjubileum av kursen ”Medicin som Humaniora”

Photo: Jaime Lopes/unsplash

Under de senaste två åren har Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humaniora (med)arrangerat mängder av olika event. Det har varit vetenskapliga workshops och konferenser inom ramen för vårt forskningstema, Empati och Medkänsla. Det har varit populärvetenskapliga evenemang som den omtyckta Kunskapskrogen och föreläsningar av prominenta internationella stjärnor. Vi har ansvarat för nätverksmöten med och för nationella, nordiska och baltiska nätverk inom Medicinsk humaniora och anordnat träffar, Afternoon tea, för utbildningsansvariga inom universitetet med intresse för Medicinsk humaniora.

Varför har vi satsat så till den milda grad med event, kan man undra. Dels vill vi förstås synliggöra (mer om detta här) vårt centrum som vi är så stolta över. Dels har vi sett eventen som ett sätt att synliggöra vilka andra som delar vårt brinnande intresse för medicinsk humaniora, dels inom, dels utanför universitetet. Vid det här laget är vår lista över intressenter lång, må ni tro. Nya idéer från nya kontakter har bidragit till både energi och konkreta samarbeten, en genuin känsla av positiv rörelse framåt.

Men vi glömmer inte grunden, basen, fundamentet. Den 3 oktober kommer vi därför att lyfta kursen ”Medicin som Humaniora”; Den firar 15-årsjubileum i år! Vi har därför bjudit in tidigare studenter, lärare och eldsjälar till ett “Medhumeristiskt” alumni-event. Programmet innehåller återblickar men också inblickar i nuvarande projekt. Vi kommer att höra röster från tidigare alumner, om hur kursen ”Medicin som Humaniora” kommit att färga deras liv som yrkesverksamma och människor. Och det kommer att finnas gott om tid för att återknyta gamla bekantskaper och, förstås, att hitta nya. Ansvarig för symposiet den 3 oktober är ingen mindre än professorn, myten, mr Medhumeri himself: Anders Palm.

Inlägget postades i

Event Studentutsagor

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Utsikter

Taket i Universitetshusets aula. Foto: Kenneth Ruona

Ni som jobbar vid Lunds universitet (eller för den delen vid SUS i Lund) har knappast kunnat undvika bygget av ett nytt hus vid Sölvegatan. Det nya huset har under hela projekteringstiden kallats för Forum Medicum och är alltså i flera avseenden en stor satsning på att samla Medicinska fakultetens verksamheter i Lund på en geografisk plats. Nu står bygget klart och den stora invigningsfesten äger rum imorgon. Från och med nu ska vi kalla huset för BMC Hus E. Är det tänkt. Personligen är jag tveksam till om det kommer att ”fästa”; ”Vi ses i foajén på Forum” är en fras vi uttalar nästan dagligen och sannolikt kommer att fortsätta att använda…

Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humaniora har hur som helst arbetsplatser på plan 14 i nya huset. Våra närmsta grannar på detta våningsplan är Medicinska fakultetens Centrum för Undervisning och Lärande (MedCul). Det ska bli fantastiskt roligt att umgås och samarbeta(mer) med detta guldgäng. Frågan är vilka som är mest nyfikna på vem och hur våra respektive kompetenser och erfarenheter kan omsättas konkret.

Medarbetarna vid Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humaniora kommer från olika ämnesdiscipliner/kliniska områden och jobbar för centrumet 20% av sin arbetstid, vilket bloggläsare fick reda på här. Sammanlagt är vi 13 individer, som nu jobbat ihop i lite drygt 1,5 år. I höst kommer vi att samlas en gång i veckan här på Forum Medicum plan 14. Det är många projekt som är på gång, några ska avslutas, några ska fortsätta i någon form, andra ska starta. Så har det i och för sig varit under våren också, men det känns ändå annorlunda att ha alla på samma plats samtidigt.

Medarbetarna själva tycker att klustringen av tiden känns meningsfull – och roligare!

Jag avslutar med den bokstavliga utsikten från våra arbetsplatser här på plan 14. Och nej, det är inte en slump att vi som arbetar med medicinsk humaniora har fri sikt mot LUX (ett av humanisternas och teologernas vackra hus).

Utsikt från 14 våningen, Forum Medicum. Till höger i bild ligger LUX, med testen “Men vänta nu” på taket.

Inlägget postades i

Medarbetare Verksamhet

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Gästbloggare Anna W Gustafsson: Nytt kursmoment med fokus på språkets centrala roll för det mellanmänskliga mötet

Språket ett av de viktigaste arbetsverktygen för många yrkesgrupper i vården: Det är till exempel genom språket den professionella får kunskap om symtom eller lidande.

Normer och förväntningar på hur man säger något och vad som ens kan uttryckas i olika situationer varierar mellan kulturer och grupper. I vården kan sådana skillnader få konsekvenser för vilka utredningar som görs och för de beslut som tas om fortsatt behandling. Men trots att vi vet detta, saknas ofta ett språkligt perspektiv i utbildningar inom vården.

För att öka medvetenheten om språkets betydelse har vi utvecklat ett kursmoment som dels introducerar studenterna till forskning om samtal, dels ger dem möjligheten att träna sin förmåga att se vad som händer i samtalet. Under våren 2023 har vi testat detta moment under Psykologprogrammets första termin.

Vårt undervisningsmoment inspirerades av CARM (Conversation Analysis Role Play Method), en samtalsanalytisk metod för att träna professionellas samtalskompetens och språkliga medvetenhet. Metoden bygger på samtalsanalytisk forskning om vad som kan utgöra problem i samtal och hur dessa kan övervinnas. Tanken är att den typ av professionella samtal som tränas först beforskas i praktiken; sedan utgår man i träningsmomentet ifrån inspelade autentiska samtal.

Workshoppen förbereddes och planerades av två medarbetare vid Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humaniora: en språkvetare (Anna W Gustafsson) och en psykolog och tillika kursansvarig lärare (Elinor Schad). Av etiska och kostnadsmässiga skäl fick vi istället för ett inspelat autentiskt samtal använda en utbildningsfilm. Det är inte idealiskt – men visade sig fungera bra. Inför workshoppen delades filmen upp i nio klipp. Ytterligare fyra medarbetare vid Birgit Rausing Centrum för Medicinsk HUmaniora, anlitades som samtalsledare och deltog i förberedelserna.

Själva kursmomentet startade med en inledande föreläsning som gav studenterna en uppsättning begrepp inför workshoppen och en grundförståelse av samtal som språklig praktik.

På eftermiddagen genomfördes workshoppen i grupper. Den valda filmen närstuderades och diskuterades ett klipp i taget enligt en procedur som bidrar till att så många iakttagelser som möjligt kommer upp till diskussion. I slutet fanns tid för en mer allmän diskussion.

När studenterna i efterhand fick reflektera över dagen i en enkät konstaterade de att föreläsningen var inspirerande och givande, och att den fungerade som ögonöppnare och tankeställare. Framför allt tog de upp sådant som förväntningar på hur samtalet fortsätter (så kallade prefererade och disprefererade svar), kulturkrockar, skillnader mellan olika typer av samtal och inte minst: det att få begrepp för sådant de enbart intuitivt förstått tidigare.

Eftermiddagens workshop sågs som lärorik, motiverande och spännande. Många tog upp vikten av gruppen som resurs liksom att träna på att se saker i olika perspektiv. Flera studenter betonade att workshoppen visade vikten av lyhördhet för språkbruket; medvetandegörande och utvecklande var återkommande ord i reflexionerna.

För oss som deltog som lärare och samtalsledare är det uppenbart att det ger en teoretisk förankring till något som annars ofta lärs ut som en praktisk och teknikorienterad förmåga. Momentet har potential att skapa en större medvetenhet om kommunikativa val i ett professionellt samtal. Och inte minst fungerar det som ett upplevelsebaserat lärande som uppskattas av både studenter och medverkande samtalsledare!

Tar man språkets centrala roll för det mellanmänskliga mötet på allvar, dvs. språkets centrala roll för yrkespraktiken, så behöver man göra plats för den här typen av språkligt inriktade moment i professionsutbildningar. Vårt moment gjordes som en pilot bekostad av BRCMH, och vi gör gärna fler sådana piloter på andra professionsutbildningar! Är du intresserad: hör av dig till oss på BRCMH. Vi bollar gärna tankar och idéer. Det går också att få ta del av en utförligare rapport om vårt pilotmoment.

Anna W Gustafsson, språkvetare och medarbetare i BRCMH

Inlägget postades i

Medarbetare Verksamhet

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Utvärderingsdags

Ian Schneider/unsplash

Som vanligt har den här terminen vid Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humaniora varit fylld av aktiviteter inom forskning, samverkan och utbildning. Som vanligt har det under terminen tillkommit saker vi inte förutsett, de allra flesta har varit sådant som vi aktivt glatt oss åt. Andra – not som much.

En sak som vi kunnat förutse och som vi förberett oss inför var arbetet med en självutvärdering. Ja, för det är redan dags (allt enligt centrumets föreskrifter) att utvärdera Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humaniora. Utvärderings/bedömningskriterierna blev beslutade i februari, utvärderarna utsågs i mars, självutvärderingsrapporten var klar i april (och vi hann stämma av innehållet med ”kritiska vänner” och våra medarbetare, vilket var otroligt värdefullt), de tre utvärderarna fick den den 5 maj, de ska lämna sin utvärdering till vår styrelse i slutet av september. Snabba ryck, alltså.

Strukturen i vår självutvärdering bygger på bedömningskriterierna (ingen överraskning). Bedömningskriterierna är hämtade från centrumets föreskrifter och det är också föreskrifterna som ligger till grund för centrumets nuvarande verksamhetsplan. Det blev alltså naturligt för oss att skriva delar av rapporten som en uppföljning och utvärdering av vår verksamhetsplan. Vi visste ju att vi jobbat på bra, men det jag fylldes av en inre tillfredsställelse när vi kunde ”checka av” det ena leveransmålet efter det andra. Och se att vi förflyttar oss i helt rätt håll givet effektmålen.

I en arbetssituation där allt är komplext, där tiden aldrig riktigt tycks räcka till, där ambitionsnivån ständigt ligger över vad som är realistiskt, då blir det nästan en lättnad att följa en checklista och kunna sätta den där bocken i rutan = ”klart”.

Jag har under mina dryga 20 år inom universitetsvärlden kunnat se en enorm ökning av just checklistor och system. Ibland är de ovärderliga. Ibland verkar de ha kommit till som en (1) lösning på problem – check, check, check, bra, löst, moving on. Men om vi inte tillåter tid för samtal, reflektion och lyssnande på inspel från flera olika håll (inte enbart inifrån den egna filterbubblan), då är inte problemet löst fullt ut. I vår utvärderingsrapport har vi alltså valt att göra flera olika ”SWOT-analyser” (Strengths, Weaknesses, Opportunities, Threats) som kan hjälpa oss att navigera rätt som centrum även i framtiden, tillexempel när vi skriver nästa verksamhetsplan eller kompetensförsörjningsplan. För tänk om framtida verksamhet, inklusive prioriteringar av olika slag, och framtida rekrytering skulle bli enbart checklistor vi bara bockar av. Ryyyys, nej, vår självvärdering visade oss, med all önskvärd tydlighet, att vår framgång beror på att vi omsätter tvärvetenskapliga perspektiv, på riktigt.

Bloggen tar ett sommaruppehåll nu, välkomna tillbaka i slutet av augusti!

Tolkning av bild: Rabatt som inte följt en checklista, utan låtit många olika fröer gro.

Inlägget postades i

Organisation Verksamhet

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Gästbloggare: Elinor Schad

Epione projektet

Flera av våra medarbetare här vid Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humaniora har påbörjat forskningsprojekt redan under 2022. Men det tar ju tid att få snurr på dem. Elinor Schad, fil dr, leg. psykolog, universitetslektor i pedagogisk psykologi, är en av dem som lagt ner mycket tid på projektplanering inklusive etikprövning. För ett par veckor sedan fick hon grönt ljus för projektet Epione.

I den grekiska mytologin var Epione den helande gudinnan, som kom med smärtlindring. Ett passande namn för det projekt som Elinor själv beskriver så här:

“Den senaste tidens alltmer frekventa rubriker om arbetssituationen inom hälso- och sjukvården har inte gått oss förbi. Vi vill förstå vårdpersonalens arbetssituation på djupet och hur den kan påverka – nu och på längre sikt.

Vi leder ett projekt som undersöker hur nyutexaminerad vårdpersonal upplever sin arbetssituation och arbetstrivsel samt hur detta korrelerar med självomhändertagande, utvecklingen av empatitrötthet samt sekundärt trauma.

 Just nu söker vi dig som precis tagit examen från läkar-, psykolog-, sjuksköterske-, logoped-, fysioterapeut- eller audionomprogrammet. Under fyra år vill vi följa dig i ditt nya arbete.

Forskningshuvudman för projektet är Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humaniora, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet. Studien är godkänd av Etikprövningsnämnden. 

 Huvudansvarig forskare
Elinor Schad, fil dr, leg. psykolog, universitetslektor i pedagogisk psykologi
E-post: elinor.schad@psy.lu.se
Mer om mig i Lunds universitets forskningsportal: Elinor Schad — Lund University

Forskningshuvudman:
Martin Garwicz, Centrumledare BRCMH tillika professor i integrativ neurofysiologi
E-post: martin.garwicz@med.lu.se

Inlägget postades i

Medarbetare Projekt

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Äldre inlägg